Iskast uppstår när is bildas på ett vindkraftverks rotorblad och slungas iväg. Isbildning på rotorbladen kan ske vid en viss kombination av temperatur, luftfuktighet och vind som oftare sker i områden med långa vintrar, men det kan hända i hela landet. För att hantera risken att människor, djur och egendom skadas av iskast tas flera säkerhetsåtgärder. Dels används säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och områden där människor vistas mer frekvent. Utöver det finns varningsskyltar för iskast i alla våra vindkraftparker.

Vindkraftverk är inte en betydande källa till utsläpp av mikroplast i naturen enligt de mätningar och vetenskapliga studier som finns. Den norska branschorganisationen NORWEA rapporterar att ett vindkraftverk genererar ca 0,15 kg mikroplaster per år, vilket i jämförelse med andra utsläppskällor är försumbara mängder. 

Energin som krävs för att tillverka, uppföra, underhålla och nedmontera ett vindkraftverk kan jämföras med hur mycket energi som produceras under dess livscykel. Ett landbaserat vindkraftverk har i genomsnitt ”betalat sig” efter att ha producerat energi i sex månader (Energimyndigheten, 2021). Efter denna tid producerar vindkraftverket förnybar el under resten av sin livstid på cirka 30 år. 

När ett vindkraftverk är i drift omvandlas vindens rörelseenergi till elektricitet och den processen genererar i stort sett inga växthusgasutsläpp. Däremot uppkommer utsläpp av växthusgaser under tillverkning, resning, underhåll och omhändertagande efter nedmontering. För att kunna jämföra utsläppen mellan olika energiproduktionsslag beräknas de i gram koldioxidekvivalenter per producerad kilowattimme (g CO2e/kWh). Baserat på livscykelanalyser släpper vindkraft ut ungefär 11g CO2e/kWh. För jämförelse med andra kraftslag se Energimyndigheten. 

Tas ett vindkraftverk ned innan uttjänt tid kan det säljas vidare i sin helhet eller demonteras och återanvändas komponentvis. De komponenter som inte kan återanvändas i befintligt skick materialåtervinns. Vindkraftverken utgörs till ca 85% av återvinningsbara material så som stål och järn samt mindre delar aluminium och koppar. Vindkraftsbladen består till stor del av glasfiberkompositer och för att hitta hållbara lösningar för omhändertagande av dessa pågår en intensiv utveckling av återvinningsteknik

Naturvårdsverkets riktvärden för buller från vindkraftverk anger att 40 dBA ekvivalentnivå inte bör överskridas utomhus vid bostäder. 40 dBA vid bostäder motsvarar en nivå som ofta är hörbar och som kan upplevas som störande. Utifrån vetenskapliga studier har det dock inte framkommit stöd för att buller från vindkraftverk vid dessa nivåer orsakar någon annan, mer allvarlig, hälsopåverkan. Inomhus i bostäder bör bullret inte överskrida Folkhälsomyndighetens riktvärden om lågfrekvent ljud. Ljudnivån från vindkraftverken kontrolleras normalt genom ljudmätning och beräkning för att bekräfta att riktvärden klaras vid närliggande bostäder.  (källa Naturvårdsverket)

Vindkraftverk ger under soliga dagar upphov till en roterande skugga som kan upplevas som störande. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i flera avgöranden fastslagit att praxis är att faktisk skuggbildning inte får överskrida 8 timmar per år och bostad. Vi genomför beräkningar på skuggtid vid bostäder och reglerar vid behov vindkraftverken för att inte överskrida 8 h/år vid någon bostad. 

Till skydd för luftfarten ska alla föremål över 45 meter förses med belysning enligt Transportstyrelsens förskrifter och allmänna råd (TSFS 2020:88). På ett vindkraftverk monteras belysningen på maskinhuset. I en större sammanhållen vindkraftspark med en totalhöjd över 150 meter ska de yttre vindkraftverken förses med högintensivt vitt blinkande ljus och de inre verken med ett fast rött ljus. Om höjden på tornet (navhöjden) överstiger 150 m så ska även tornet markeras med röda lampor på halva tornhöjden. Hinderbelysningen ska lysa med full styrka dagtid och med lägre styrka under gryning, skymning och natt. 

Vindval är ett forskningsprogram i samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket, som studerar vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Enligt Vindvals syntesrapport från 2021 finns det inga systematiska samband mellan vindkraftsetableringar och fastighetspriser. Det finns internationella studier som visar på negativ inverkan på fastighetspriser av vindkraftsparker medan andra studier inte kunnat konstatera några tydliga samband. Det finns även studier som pekar på att vindkraftsmotstånd kan reflektera sig i fastighetsprisernas utveckling. En orsak till varierande resultat kan vara att olika studier tar med olika variabler i sina beräkningar. 

Årligen dödas i genomsnitt fem till tio fåglar per vindkraftverk. De flesta av dem är småfåglar, men även ett mindre antal rovfåglar, måsar, trutar och skogshöns dödas. För att minska risken vid etablering undviks platser som är särskilt fågelrika och speciellt platser som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. För att undvika placering på olämpliga platser genomförs fågelstudier under minst ett år inför en tillståndsansökan om vindkraft.  Människor påverkar miljön på många olika sätt och totalt sett dödar andra faktorer avsevärt många fler fåglar än vindkraft gör i antal. Som jämförelse dödas ca 17 miljoner fåglar i trafiken, av katter eller mot fönsterrutor.  (källa Naturvårdsverket)

Fladdermöss kan kollidera med vingarna på vindkraftverk, särskilt vissa arter riskerar att påverkas. För att undvika placering på olämpliga platser genomförs en analys av fladdermusfaunan inför en tillståndsansökan om vindkraft. Vid särskilda skyddsbehov kan driftsreglering tillämpas i form av ”batmode” som innebär att vindkraftverken stängs ner under de förhållanden då fladdermössen är aktiva.  Arise har valt att delta i Vindvals forskningsprogram om vindkraftens påverkan på fladdermöss och utvärdering av batmode. 

Två studier genomförda av forskare vid SLU och Universitetet i Oslo har undersökt rennäringens påverkan till följd av vindkraftsetableringar. Studierna visar varierade resultat mellan olika studieområden, årstider och med väderförhållanden som samspelar vilket gör en bedömning komplex. Vid prövningen av tillstånd till vindkraft i mellersta och norra Sverige har skyddet av rennäringen och samernas intressen stor betydelse. Inför varje tillståndsansökan om vindkraft inom renbetesland behöver frågan utredas särskilt. 

För att minska växthusgasutsläppen och säkra lokal tillväxt av arbetstillfällen och skatteintäkter i landet behöver vindkraften byggas ut ytterligare. Inom svensk industri görs stora investeringar på bland annat fossilfritt stål, grön vätgas och batteritillverkning. För att möjliggöra den utvecklingen behövs en stor mängd förnybar el till låga priser. Vindkraften är det energislag som kan expandera i den takt som behövs för att möta det behovet. Utbyggnad av vindkraft kräver arbetskraft under etableringen för anläggande av bland annat vägar, fundament och elnät, men även för drift och underhåll under verkets livslängd på cirka 30 år. En stor fördel med att vindkraft ofta etableras i glesbygd är att behovet av nya arbetstillfällen är särskilt stort där. 

Från dagens användning av cirka 140 terawattimmar (TWh) i Sverige förväntas elbehovet öka kraftigt den närmsta tiden. Till följd av den snabba elektrifieringen och klimatomställningen förväntas behovet uppgå till 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling från dagens nivå (Energimyndigheten 2022). Vindkraften är det energislag som kan expanderas i den takt som krävs för att möta framtida behov.

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att stödja och öka utbyggnaden av förnybar elproduktion i form av vind-, vatten-, bio- och solkraft. Elcertifikatpriset är idag nära noll och förväntas så förbli framöver. Under 2020 beslutade Sveriges riksdag om att införa en stoppregel och att avsluta elcertifikatsystemet vid utgången av 2035. Beslutet innebär att de anläggningar som tagits i drift efter 2021 inte kommer tilldelas elcertifikat.

Sällsynta jordartsmetaller utgör en grupp av 17 grundämnen som används i många applikationer, exempelvis vardagselektronik, fordon och vindkraftverk. Jordartsmetallerna används i hög grad till permanentmagneter i elmotorer och elgeneratorer då de kan göras mindre, lättare och mer effektiva. Permanentmagneter används i många vindkraftverk, exempelvis kan de användas i generatorn i vindkraftverk utan växellåda. Mängden permanentmagneter varierar dock i olika fabrikat på vindkraftverk. 

Den största utsläppskällan av PFAS i Sverige är genom användning av brandskum vid brandövningsplatser. En rapport från danska motsvarigheten till Naturvårdsverket visar att det inte förekommer någon PFAS på testade vindkraftsblad.  

Vid framställningen av den epoxi som finns i vindkraftverkens rotorblad används små mängder Bisfenol A. Glasfiberplasten omges av ett hårt ytskikt som hindrar spridning från rotorbladen under driftfasen. Efter avslutad drift finns lagkrav på lämpad hantering för att motverka läckage av Bisfenol A till miljön.